En del uppfödare säger att sibirisk katt fungerar för allergiker, men rasen är inte allergisäker. En studie från Turins universitet omfattade fyra sibiriska katter, och forskarna drog ingen slutsats om att rasen är lågallergen. Det finns inga allergisäkra pälsdjur, och 1177 råder dig att undvika kontakt med djur som du är allergisk mot.
Fungerar sibirisk katt för allergiker?
Uppgiften att sibirisk katt skulle fungera för allergiker kommer från en del uppfödare. Så skriver forskarna vid Turins universitet i en studie i Veterinary Sciences 2017. De ville pröva om det finns något i kattens gener som kan förklara påståendet.
Forskarna kartlade de två generna som styr bildningen av Fel d 1 hos fyra sibiriska katter och fem andra katter. Hos de sibiriska katterna fanns varianter som inte hittades hos de andra.
Tre av de sibiriska katterna hade fått halten Fel d 1 i saliven mätt innan studien gjordes. Den katt som låg lägst bar varianter som enligt forskarna skulle kunna påverka allergenet.
Studien redovisar inga salivvärden för andra katter, så den kan inte visa att sibiriska katter bildar mindre allergen än andra katter. Ingen allergiker ingick heller.
Forskarna skriver själva att antalet katter var litet och att det krävs fler studier för att veta om varianterna ger mindre allergen. En forskningsöversikt i Frontiers in Allergy 2026 räknar sibirisk katt till de raser som marknadsförts som lågallergena. Stödet för att någon av raserna är lågallergen är begränsat, och ingen ras har visat sig vara fri från allergen.
Det finns inga allergisäkra pälsdjur, och 1177 råder dig att undvika kontakt med djur som du är allergisk mot och att inte ha pälsdjur hemma. Den som har pälsdjursallergi har också ökad risk att få astma. Hur mycket allergen en katt bildar beror ofta mer på den enskilda katten än på rasen, eftersom skillnaden mellan enskilda katter ofta är större än den som rapporterats mellan raser. Är du osäker på vad som ger dina besvär kan du kontakta en vårdcentral och låta utreda allergin. Hur utredningen går till står i guiden om allergivänlig katt.
Så skiljer sig sibirisk katt från norsk skogkatt och maine coon
Sibirisk katt, norsk skogkatt och maine coon är stora, halvlånghåriga raser som utvecklas långsamt, och det kan ta flera år innan katten är fullvuxen. Raserna skiljer sig främst i kraven på föräldrarnas hälsotester och i hur mycket pälsen tovar sig.
| Ras | Storlek, fullvuxen | Päls | Hälsotester i aveln | Pris för kattunge | Stambokförda hos Sverak 2025 |
|---|---|---|---|---|---|
| Sibirisk katt | kraftig och muskulös | mycket tät, vattenavstötande överpäls; behovet av pälsvård varierar mellan katter | inget program hos Sverak; rasföreningen kräver HCM- och PKD-scanning av avelskatter hos annonsörer | en raskatt i allmänhet kostar från cirka 10 000 kronor enligt Sverak | 1 438 |
| Norsk skogkatt | hane 5 till 8 kilo, hona 3 till 5 kilo | tjock underull och långa täckhår; kan tova sig vid pälsfällningen | obligatoriskt program mot GSD IV, en ärftlig sjukdom i musklernas energiomsättning | cirka 10 000 till 13 000 kronor enligt rasringen 2023 | 720 |
| Maine coon | hane 6 till 8 kilo, hona 4 till 6 kilo | halvlång, tät och tjock; tovar sig inte särskilt mycket | obligatoriskt program för PAX3, medfödd dövhet, för avelskatter med blå eller olikfärgade ögon; frivilligt program mot HCM hos Sverak | inget pris för rasen; en raskatt i allmänhet kostar från cirka 10 000 kronor enligt Sverak | 2 050 |
Fler raser står i jämförelsen av alla kattraser.
Pälsen är tät och kan tova sig vid fällningen
Pälsen är mycket tät, relativt kort på ryggen och lång kring hals, bröst och bakben. Överpälsen är vattenavstötande och känns något hård. Sverak beskriver pälsvården som relativt liten, eftersom pälsen inte tovar sig särskilt mycket.
Enligt rasföreningen varierar behovet av pälsvård mellan individer. Vid fällningen kan tovor uppstå snabbt, oftast kring ryggslutet men hos en del katter också i armhålorna, på bakbenen och i kragen. Föreningen rekommenderar att du kammar katten regelbundet, gärna dagligen, med en metallkam. Pälsen skyddar mot både värme och kyla, så katten ska inte rakas.
Sibirisk katt vill klättra högt och leka varje dag
Sibirisk katt är intelligent och nyfiken, följer gärna familjen i hälarna och ”pratar”. Den är lättlärd, och det är inte ovanligt att den gillar att plaska med vatten.
Rasen fungerar som innekatt om den får aktivering. Den hoppar lätt upp på höga skåp och gardinstänger, och rasföreningen rekommenderar ett stadigt klätterträd från golv till tak. Enligt föreningen mår rasen inte bra av att vara ensam inne många timmar om dagen utan lek. Vad hemmet behöver innan kattungen kommer står i guiden till att skaffa kattunge.
Fråga uppfödaren om föräldrarnas hjärt- och njurscanning
Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, är den vanligaste hjärtsjukdomen hos katt. Den är inte specifik för sibirisk katt, men många uppfödare väljer att testa. Även den ärftliga njursjukdomen PKD har konstaterats hos rasen. Sedan den 1 januari 2026 har Sällskapet Sibirisk Katt fyra regler för uppfödare som vill annonsera hos föreningen:
- avelskatter ska vara HCM-scannade före första parningen
- avelskatter ska vara njurscannade för PKD innan de används i avel
- en hona får ha högst fem kullar under sin livstid
- en hane får ge högst 40 avkommor totalt
Reglerna gäller annonsering hos föreningen. De är inget krav från Sverak, och en uppfödare som inte annonserar där behöver inte följa dem. Fråga därför uppfödaren när föräldrarna senast scannades och vad resultatet blev. Rasringen SIgNEringen ger samma råd: kontrollera att föräldrarna är godkända vid hjärtscanning och njurscanning.
Vid PKD bildas cystor på njurarna, och när cystorna växer kan njurfunktionen försämras, i värsta fall till njursvikt. Alla katter med cystor blir inte sjuka. Sjukdomen har setts även hos sibiriska katter som testats negativt i dna-testet för persernas variant av PKD, och därför rekommenderar SIgNEringen att njurarna undersöks med ultraljud. Ett friskhetsintyg går inte att få förrän katten är tio månader.
En katt med HCM kan få svårt att andas eller plötsligt inte kunna använda bakbenen, och då ska den till veterinären direkt. Fler tecken på att katten behöver vård står i guiden till symtom hos sjuk katt.
Vad kostar en sibirisk katt?
Rasföreningen Sällskapet Sibirisk Katt anger på en odaterad sida att de flesta uppfödare tar cirka 15 000 till 18 000 kronor för en sibirisk kattunge. Priset varierar mellan uppfödare. Sverak anger att en raskatt kostar från cirka 10 000 kronor och uppåt, beroende på ras och föräldrar. Aktuella annonser från Sverak-uppfödare finns på Sveraks rassida för sibirisk katt.
Utöver köpet kommer mat, kattsand, utrustning, vaccination, kastrering och försäkring. I Sveraks räkneexempel kostar första året cirka 19 170 kronor med ett inköpspris på 10 000 kronor, och andra året cirka 6 220 kronor. Med ett inköpspris på 15 000 kronor blir första året cirka 5 000 kronor dyrare.
Kattungen ska ha stamtavla, och bara uppfödaren kan stambokföra den. Det går inte att ordna i efterhand. Vid hämtningen ska kattungen vara minst tolv veckor, id-märkt och vaccinerad två gånger mot kattpest, kattsnuva och kattherpes. Du ska också få ett veterinärbesiktningsprotokoll som inte är äldre än sju dagar.
Sverak registrerade den första sibiriska katten år 2000
Katterna följde med ryska invandrare till Sibirien från slutet av 1700-talet. I det kalla klimatet klarade sig långhåriga katter bättre utomhus, och rasen fick sin täta, vattenavstötande päls. Ryska kattklubbar uppmärksammade rasen på 1980-talet. Den godkändes av världsförbundet Fife 1998, och år 2000 registrerades den första sibiriska katten hos Sverak.
Antalet har vuxit sedan dess. År 2025 stambokförde Sverak 1 438 sibiriska katter, och toppåret var 2021, med 1 827.
Senast faktagranskad: 14 november 2026
